Jag vaknade nyss från en natt med mardrömmar. Man säger ju att ens drömmar speglar ens undermedvetna och om detta stämmer så är mitt undermedvetna och jag lite osams just nu. Hur ska man egentligen hantera sånt? Det värsta är ju när man vaknar och känner en känsla som man inte kan skaka bort, man tror liksom att det som hände i drömmen hände eller kan hända på riktigt. Jag har inte sovit gott på några veckor heller, förvånar mej inte om det är mitt undermedvetna som försöker kommunicera det också.