Jag brukar tänka på dagarna att jag borde blogga mer. Sen försöker jag komma på vad jag vill ha sagt och vad jag vill blogga om.

Det brukar allt som oftast sluta med att det inte blir något inlägg. Vilket jag tycker är jätte trist.

Men grejen är att förr, när jag startade bloggen så skrev jag inte för att så många skulle läsa (inte så många som läser nu heller för den delen) utan för att jag behövde skriva av mej. Man ville liksom att det skulle finnas en chans att någon som man ville nå ut till skulle läsa det, inte att det skulle bli som ett påhopp.

Jag har lärt mej efter innebandy-hablaaan att alla förstår inte riktigt det jag försöker säga. För de tolkar skrift olika. Menar att jag ler när jag skriver något, eller är ironisk så kommer bara de som verkligen känner mej super-bra förstå det. Resten kommer bara inte fatta- mindre kul.

Men det är ju ändå min blogg. Och den tänker jag ta tillbaka.



Just nu är det bra med mej om någon undrar. Har jobb från nu till igenom hela sommaren. Men försöker nu få två veckor ledigt innan själva högsäsongen på ön börjar. Håll tummarna för mej.

Den 19 Juni åker jag och M med hans föräldrar till Polen och äter hundnjurar och ankfötter eller vad dom nu äter där, haha. Det ska bli riktigt spännande.

Fotbollssäsongen snurrar på, eller den börjar klokt på Lördag då vi spelar borta mot Dalhem C aka Tantlaget.

Sen på Lördag så fyller jag och M två år så det ska jag väl komma på hur man ska kunna fira. Jag känner bara att jag inte hinner fixa något klokt. För jag tycker att man borde göra något minnesvärt, så man kommer ihåg att det gjorde vi då, när vi fyllde två. (rim!)


Men det var inte alls det här jag ville skriva. Jag ville skriva ett seriöst och inte så här glatt inlägg som det här blev. Men men..

Gillar görans kommentar i förra inlägget, lite svårt att avgöra vad han ville ha sagt bara.. han kanske är blyg.

Men, göran... jag bits inte.



Ikväll blir det big booty´s och min specialare- det vill säga ugnsbakad falukorv med bostongurka och senap med potatismos till- ohh..det vattnas i munnen på mej redan.


HUNGRIG!

Sen träning i klinte och en liten bulle tejp på min pseudo-stukade fot, det gör faktiskt lite ont så vi kan kalla det en mini-stukning.
Från matchen igår.. menar man offrar sej ju för laget.
Vi vann föresten mot Hemse  med blygsamma 10-1... Mohaha!

Kändes riktigt skönt. Sprang som en dåre, och när jag vred till foten så tänkte jag bara "nej nej, jag vill spela!" och så sprang jag vidare.. sen hade jag inte så ont.

Det var väl kanske inte bara inställning- utan det var ju en liten smäll bara.. ja, okej jag klagar för ingenting. Men tänk OM det hade varit en riktig smäll, och man har typ 2 brutna revben men fortsätter spela bra - det är inställning!

Nästa gång, jag lovar!

Nu är man i Sanda igen precis som dom andra helgerna. Jag har i och för sej sett fram emot att spendera helgen i alla fall delvis i stan men den här gången fick man planera lite utifrån fotbollen. Hade jag inte varit i Sanda så hade jag inte haft någon skjuts till När på söndag. Då vi möter Hemse - Kan detta vara ett lag som påminner om alla andra lag från Hemse, det vill säga hårt spel och inte så mycket fin-lir? - Det ska bli riktigt spännande att få reda på.


Om någon undrar varför jag är uppe så tidigt så är det för att jag vaknade nu. Kunde inte somna om. Hatar att inte klara av att sova längre än till högst halv 9 när jag inte jobbar.
Men är ändå rätt mysigt på morgonen, så jag klagar inte för mycket.



Hört att det ska vara riktigt varmt hela helgen så idag lär man spendera hela dagen utomhus.



Jag ska nu vakna upp med lite Greys, sen kanske det kommer ett inlägg senare under dagen.

Någon har ringt till mej med dolt nummer!

Vem? Vem?


VEM?

Tjohej!


Och det vart helg igen, REDAN!

Funderade på att ta en detox kur under helgen, för jag är riktigt nyfiken på att se om man blir mycket snyggare, mår bättre och blir sådär underbar som det står överallt. Att bli av med alla gifter i kroppen låter ju rätt så shysst.

M blir tvungen att oxå vara med. För annars skulle jag aldrig klara det som han sitter brevid och surplar cola och äter hamburgare.

MEN...
Mina planer på detox-helg sket sej. Gone-down-the-pooper så att säga, för jag har träningsmatch på söndag. Mot dalhem. Och av detox-kurer blir man trött så får ta det en annan helg.

Det blir fläskfilé ikväll istället, jag tror att man kan säga att jag bytte upp mej. Morot mot fläskfilé?
På väg hem från jobbet stannade jag på coop och köpte lite av min nya kärlek, cheese rings med sourcream and onion smak. Mmmm mmm!

Fettishelg istället alltså.



Har börjat knapra flourtabletter nu på grund av mitt (antagligen) hål i tanden. Pratade med tandläkarna och jag fick en tid den 8 maj. Det är LÄNGE dit. Och i rädsla av att tanden ska murkna och ramla av så köpte jag flourtaletter på apoteket. Precis som när jag var liten.

Men en konstig sak hände när jag ringde till tandläkarjouren. Dom kollade i min journal och sa att.. "..det är nog inget hål för du hade inte ens ett början på hål sist du var här, du kan vara lugn.".
Jag blev ju lugn som en filunke när dom sa så, för dom börde ju kunna sånt.
Sen brjade jag tänka efter. Sist jag var vid tandläkaren var i 3:an. 2 år sedan!
Då borde jag ju hinna få hål. Fatta vad mycket socker jag har ätit på 2 år.


SÅ nu har jag gett mej själv lite socker-fasta..ingen läsk. Och helst inte så mycket godis. För då ser jag bara bilden av mej utan tänder framför mej.
 
UH!






Charmigt!

Ser ni? MITT HÅR!

Lockigt utan att jag har lockat det. Hur har det här gått till mån tro!?

Nej, åter till riset och woken på spisen.

Idag har jag och M målat en Hälge-älg på Isaks nya hundkoja. Så sen när han flyttar in här i Sanda i sin nya lya så kommer han ha en älg som han kan morra lite på. Ska nog lägga upp lite bilder från helgen sen, om jag orkar. Haha.

Har varit en lugn helg. Mycket mys med familjen och lite små påsk-pyssel sådär.

Vet inte vad jag ska skriva så jag låter bli.

Ja, tack!

(Långt hår inte bajs med maskar!!)

Jag kan ibland ha sånt rysligt humör precis när jag har vaknat. Det blir inte bättre av att jag är envis heller.

Ett exempel..

Jag somnade precis efter att jag och M hade ätit oss runda och mätta på kvällmat och sett några avsnitt Vänner. Jag däckade och sov som en lite säck i soffan. Jag vaknar kanske 50 minuter senare och är sådär halvvaken. Det enda jag kan tänka på är att jag måste gå och lägga mej i sängen. Det ser mörkt ut när jag ser ut. Jag får lite ångest efter som jag vet att jag borde gå och duscha men vet oxå att hamnar jag i duschen så blir jag pigg, och jag VILL BARA SOVA!

När jag står som bäst och grymtar och försöker ta på mej sovkläderna så frågar M lite försiktigt vad jag ska göra. "Sova, såklart!" får han ur en surmulen och trött Boel.
"Men vi skulle ju ut och gå ju.." säger han då och jag blänger säkert surt på honom och säger något i stil med " JAG SKA SOVA! Jag är TRÖTT".

" Men klockan är ju bara åtta!" Försöker han med, och jag VET ju att klockan måste va mer, så trött som jag är. Han försöker bara luras.

Han försöker klä på mej kläder så att vi kan gå ut och jag är så trött att jag inte orkar treta emot riktigt.

Sen får jag strykan att stå upp och kommer in i köket, och dra mej trissor. Klockan är ÅTTA!

M som har skrattat åt mitt försök att gå och lägga mej i ungefär en kvart.


Då känner man sej rätt så korkad. Jag som var säker på att klockan var runt halv tolv. Och här har jag grymtat och försökt bädda upp sängen utan att öppna ögonen, så jag bara behöver glida ner under täcken och sen fortsätta sova gott.


Och..ja ... det här hände nu ikväll. Nu är jag tillbaka från promenaden och förstår det roliga i mitt beteende.


Något liknande hände en morgon när M skulle på match och skulle åta flyg dit. Han ringer och väcker mej och jiddrar något om att han måste ha sitt legg (som han såklart har glömt hemma) för att komma på flyget. Min hjärna kopplade att jag var tvungen att gå upp ur den varma sängen och hitta det. Men min hjärna och det jag gör kopplar liksom fel på vägen så jag kommer ihåg att jag blir sur och tycker han är väldigt egoistisk (ska JAG gå ur sängen för att HAN har glömt något är ju helt sjukt tycker jag då) så jag blir sur och lägger på. Ungefär en halv sekund senare fattar jag vad jag har gjort och springer runt lägenheten och letar efter legget som en galning.

Känns som att man borde vänta 5 minuter innan man ska prata med mej efter att jag har vaknat. Jag är lite läskig. Jag blir rädd för mej själv. Haha.



Men annars är jag en morgonmänniska!

Det är vår ute, people!
Jag har hittat riktigt fina vårtecken, vill ni veta vilka?!
Jo, här i Sanda finns det nu mera två röd-fejjade killar. M och min pappa. Förstår bara inte varför just dom har bränt sej och inte vi tjejer. Dom skyller på att dom var de längsta av oss. (pappa är kanske 7 cm länge än oss andra)

En ny sak är att jag har köpt en vårjacka för runt 100-lappen som jag tycker väldigt mycket om. Såhär i lågkonjan så är det bäst att ta vara på de fynd man ser.

Sååå spännande.