Det är definitivt höst nu! HÖST! Inget mer med det, behövde bara få det ur systemet.

Känner sånt här sug, ni vet vad det kallas, behov, av att shoppa. Gå runt och titta på fina kläder och drömma om att jag kunde köpa hela affärer och sen gå runt och ha de absolut finaste kläderna, enligt mej själv då såklart, det enda som räknas, in my book. En dag i stockholm är det som jag suktar efter mest, gå runt där och sukta. Har hört lite med syrran men hon verkar ju inte förstå sej på mina behov, men hon är ju ett och ett halvt år yngre än mej, menar hjärnan ligger lite efter där sörni. Hehe. Nej, jag skojar. Sen har jag hört efter lite med M, sagt att han kan få slippa att hänga i affärerna, han kan ju åka hem till mor och far och leka med katten i några timmar när jag gör stan osäker. Men det verkade väl inte helt jätte Yooohooo-säkert på att han ville det heller. Var mer "Aha, njae..kanske". Haha. Sån e han, o de ska man leva med, va? Haha. Men det slog mej ju precis, precis innan jag började skriva här, att Josefin-min smyg punkis bor i den stora staden nu. Varför kan inte hon shoppa med mej tills hon droppar? (egen översättning av shop until you drop)

Har inte riktigt hört med henne än, och jag har inte riktigt kollat när jag kan heller. Men jag tror på ödet, känner hon en dag att hon känner att hon vill shoppa med mej helt utan att jag har sagt något ( dvs läser min blogg och tycker det är en bra idé) så hör hon av sej. Till exempel skriver ett sms. Håller tummarna för ödet, tihi!

I helgen var jag för övrigt bjuden på halloween fest i den stora staden (stockholm), men eftersom att varken jag eller M har match så ska vi passa på och måla om lite här. Så jag byter stureplan mot bangårdsgatan, fair trade? Vad tycker ni, mina få men trogna läsare.

Fan vad vuxen (tråkig) jag är som byter så. Men i helgen var jag faktiskt ute, i lördags rättare sagt. Med Emilie och Hanna, och jag fick nästan en cider för rabattpriset 50 kronor. Ha! Kvällen bedrift. Sen bestämde jag själv att jag inte kunde vara kvar på McDonken för att jag inte hade några pengar, så jag spolade skjutsen och gick hem i högklackat. AJ! Men den som vill va fin (lång!) får lida pin!

Halloween i helgen som sagt. Hur skam an fira det? Klä ut sig i sin ensamhet? Till vad? Tipsa!!

Kan ju ha lite spooky-party jag och min baby (katten), käka lite kattgodis/chips och blanda massa läskiga läskblandningar som ser läskiga ut som man gjorde på den gamla goda tiden. Jag kan ju alltid ta med katten och trick or treata lite och passa på och presentera mej för grannarna. Ingen skada skedd, alla tror att jag är 15 i alla fall (plussa på 5½ år så är du närmare verkligheten).

Har fått kameran av familjen så snart kommer bilder på katten som annica önskade och kanske lite bilder på ommålningen, you'll see!


"But if I wanted silence
I would whisper
And if I wanted loneliness
I'd choose to go
And if i liked rejection
I'd audition
And if I didn't love you
You would know "

Just Hold Me- Maria Mena

Take my hand, take a breath
Pull me close and take one step
Keep your eyes locked on mine.


Är nu tillbaka från bion, det var jag och Ellinor och en massa folk som alla var yngre än oss förutom deras föräldrar som höll dem sällskap. Men jag hade kul och tyckte att filmen var bra.

Håller på som bäst att välja tapeter här hemma, finns för mycket att välja på. Det är det vi har kommit fram till hittills i alla fall, framsteg!


So hold me when I'm here
Right me when I'm wrong
Hold me when I'm scared
And love me when I'm gone
Everything I am
And everything in me
Wants to be the one
You wanted me to be
I'll never let you down
Even if I could
I'd give up everything
If only for your good
So hold me when I'm here
Right me when I'm wrong
You can hold me when I'm scared
You won't always be there
So love me when I'm gone


Ska nu sluta vara kryptisk och droppa låttexter och återgå till tapet letandet, ap-katt-gosandet och psyk-läsandet. Ha en trevlig kväll!

Nu är det klart, jag har reserverat biobiljetter till i morgon kväll. Jag och Ellinor ska se High School Musical 3. Jag har väl sagt att jag är en tjej. Då har man rätt att se såna filmer. Power till mej!

På Lördag spelas vår andra serie match som vi inte ska förlora i Hemse, mot Hemse. Ge mej styrkan att klara av att skjuta skott, har ju varit lite dålig skotträning från min sida i år. men ikväll ska jag skotta skotta.  På fredag blir det kanske träning med IBK för mej. Vi får se, vi får se.

Eftersom att jag arbetar framför en dator så blir jag aldrig så bloggsugen numera, därav är det så få inlägg här. När man kommer hem från jobbet känner man knappast för att sätta sig framför en dator igen, nej man vill leva livet. det vill säga se på tv. Haha.

Nu måste jag nog sätta mej i Psyk boken och läsa några rader innan det är dags för träning.

Howdy!

Mitt försök till att psyka motståndet i fredags gick ju inte som jag hade hoppats. Dom vann, vi förlorade. Vi spelade dåligt och dom hyffsat. Bollen är rund, och det kändes som att jag snuddade bollen cirka 3 gånger på hela matchen.

Det är bara att glömma matchen och gå vidare till nästa veckas match mot Hemse.

Pisse är en konstig katt. Han gillar satsumas och bananer. Misstänker lite att han är en ap-katt. Väldigt exotisk ras det ska du veta. Klättrar på det mesta och slår sig på bröstet lite då och då.

Man märker att det snart är dags. Premiärmatch i morrn.

Game on!

---

Sms trafik.

Från: Mej

Tips på uppladdning: ät mkt snabba kolhydrater, sov högst 4 timmar, undvik vatten o smäll i dej en pizza 5 min innan match. Bara omtanke:P


Från: Emma A (IBK spelare)

Haha det skulle du önska va;)
Nä lite mer får du anstränga dig för att ni ska vinna imorrn:P


Från: Mej

Haha. Bring it, emma! (för att ta efter en gammal film goding) haha. :)


Från: Emma A

Haha...oh yes we will bring it! Frågan är bara om ni är redo för oss...


Från: Mej

Vi kommer brunga itet så mkt att ni kommer behöva nya skor sen. Vi e laddade, vi har the force.

---

... Oh ja visst märker man att det är något i luften.

Jag tycker personligen att  satsumas är jätte goda, godare än godis. Och nu har jag upptäckt att min vän Pisse också tycker om satsumas. Den du!

Jag gjorde precis tentan, oj, har ingen aning om hur de gick. Men jag håller tummarna.

Nu är jag arg. Riktigt jävla pissed.

Det gäller inte något litet fjuttigt från mitt liv.  Nej, det här e stort.

Det gäller slavhandel, riktig god damn it slavhandel. Prostitution!

Såg Taken, en film om en före detta agent/spion i USA och hans dotter som blir kidnappad av albanska maffian som säljer henne i Paris. Såklart letar agenten/pappan upp de skyldiga och räddar sin dotter (spoiler!).

Jag blir så otroligt jävla förbannat sur när man ser hur folk behandlar andra för att tjäna pengar, till exempel drogar ner dom och säljer dom.

Jag vill bara kastrera dom jävlarna med mina bara händer och låta dom blöda. Fy fan vad jag blir arg!

En av anledningarna till att jag är tveksam till att resa till Thailand.

---

Spelade kval idag (8 min), vann mot IFK med 3-2.

Jag skriker snart. Hela köket är fullt med disk och nytvättade kläder ligger slängda på golvet. Och kissen springer runt och bråkar och busar. Jag behöver plugga men hur kan man det i en sån röra.

Funderar seriöst på att gå bort till södervärn hallen och plugga där. Där kan jag få lugn i alla fall. Idrottshallar känns ju som hemma ungefär. Eller att alternativt ta med all disk och tvätt och slänga det på planen framför M. Vi har ju städdag på fredagar därför vi inte har städat. Problemet är ju att när vi har dragit fram så behövs det städas varannan dag ungefär.

Läste kommentaren som min bortfluna vän hade skickat och det blev lite jobbigt -inte gråta, inte gråta- ögonblick där. Men jag reste mej ur askan så att säga.

Idag är min vän Evelinas sista dag på gotland innan hon reser bort till Norge. Vi har fikat och pratat en massa som vi brukar göra när vi ses. Men idag var det något annorlunda, i luften hänger det där som måste komma fram någon gång - hej då'et. Men jag vägrar. Jag säger inte hej då! Evelina är min bästa vän och jag säger inte hej då, jag säger vi ses. För det kommer vi göra.

Vi kommer inte att höras varje dag, vi kommer inte ses så ofta. Men är det något så vet jag att hon finns där, nu är skillnaden bara att det är lite längre avstånd. Men hon är bara ett samtal eller mail bort. Detsamma med mej, jag finns där för henne.

Min syn på henne kommer vara den samma, bästa vän. Det är när man har sagt hej då och lovar varandra att hålla kontakten som den synen oftast förändras. När man märker att det är lättare sagt än gjort.

Jag kommer att sakna dej, Evelina!
Men vi ses!

(Jag lovade mej själv att inte gråta,)



Det känns lite som att jag sitter i ett väntrum. Väntrummet heter gotland just nu. Och sysselsättningen är att klara av att leva tills det riktiga, tryggare livet börjar. Det livet jag menar då är det som börjar då man har pluggat färdigt. Och har den tryggheten, att kunna få kloka jobb. Vilket ju faktiskt är omöjligt på den här ön.

Det känns så här för att jag kan inte stadga mej, jag kan inte bygga bo så att säga. Jag kan inte planera år i förväg, för jag kommer inte vara här, jag vet inte var livet leder mej. Men en sak vet jag. Det är att jag måste plugga eller komma på vad jag vill göra med mitt liv, och det göra jag inte här.

I väntrummet ser jag fler och fler samlas. Det är tjejer i min ålder och yngre som ploppar upp med stora magar, graviditet kallas det visst säger någon. Dom är fast i väntrummet med mej. Jag ser så många, och dom blir fler och fler i det här väntrummet. Jag tycker det är lite sorgset.

När jag gick på gymnasiet såg jag det som en självklarhet att alla skulle plugga vidare, och bli något. Jag skulle också plugga, ja till något. Något bra som jag skulle trivas med. Men ju längre tiden går så känns det som att jag kommer längre och längre från den självklarheten, det blir större och större risk att jag fastnar på ett ICA eller Konsum någonstans. Det skrämmer skiten ur mej.

Men det är så, ju längre tid jag tillbringar i väntrummet ju större är risken att jag känner mej hemma där och börjar vänja mej och känner att universitet är ju onödigt. Jag fastnar i slummen, som idag visade sig för mej som McDonalds. Jag satt där och mina tårar började rinna. Jag sitter i väntrummet. Jag såg magarna som ploppade upp och andra som väntar med mej. Det ända som kunde göra mej gladare var tanken på att jag inte sitter fast, jag kommer att plugga och bli något, jag kommer lämna väntrummet.

När jag gör det så kommer jag ta ett papper och skriva något på anslagstavlan, det kommer va något väluttänkt som ger hopp till dom andra, det kommer vara :
Ge inte upp!

---

Cyklade bort till  Rävhagen och såg den första kvalmatchen mellan FG/KIK och IFK. Mitt lag vann med 4-1, två riktigt fina mål av Lina och ett super snyggt av Linnéa. Det fjärde så jag tyvärr inte, men det var en straff.


På lördag spelas den andra, jag håller tummarna.

Vilken helg det har varit hörni! Började med fotbolls avslutning med laget i Fardhem på lördagen. Utvärderingar och massa listor och grejer. Och smörgårtårta, två stycken!!  Sen var det dags för vår praktiska del av dagen, som varit hemlig, och ingen blev väl besviken när vi upptäckte att det var paintball vi skulle spela.

Indelningen av lag var precis som på lågstadiet, men det slutade bra, och ingen grät, haha. Mitt lag var Lina, Ullis, Natta och Alex. Jag lyckades bli träffad 4 gånger på4 omgångar tro jag att det var, eller om det var tre. Det spelar ju ingen roll. Men märkena syntes sen när man bytte kläder vill jag lova. Mitt lag spejade, smög, sprang med gasen i botten och sprejade ner dom andra och lyckades komma tvåa i vår paintball turnering. 
 
Sen var det att duscha och byta kläder inför kvällen som gällde. Grillning och prat och massa lekar. Sen var det roligt att lyssna på tjejerna i baksätet när vi körde in till stan inpå småtimmarna.

Upp tidigt på söndag morgon för att spela match mot hansa, och däribland Eve. Sen var det match ungefär var tredje timme. Lite halvjobbigt att ha så lång dag, sista matchen spelade vi åtta på kvällen mot hemse. Sen gick jag hem i sällskap av M och dog lite på soffan. Och då betonar jag verkligen inte lite.

Idag har jag träningsvärk som heter duga. Ryggen, rumpan, låren och vänster arm känns alla väldigt stela och ömma.

Höll nästan på att missa mitt forum inför tentan ikväll, det var på håret. Så nu sitter jag och diskuterar lite psykis med alla, inte för att jag kommer med något smart eller så, haha. Nu ligger Pisse och spinner i mitt knä också, svårt att inte le åt honom. Så söt!

Idag är det fredag, och oktober. Ibland undrar man ju var tiden tar vägen. Nu är ett sånt ögonblick. Det är oktober! Det betyder färgade löv på träden och ruskigt  väder ute. Jag har ju sett löven, och känt av vädret, men jag gick runt här i min bubbla och trodde att det bara var en fas, att det snart skulle gå över. Men sen kom ju den dan då jag kollade i almenackan och upptäckte till min fasa att det stod oktober. Det är bara november kvar, sen kommer december vara här. Gud vad tiden går fort när man har roligt.

Idag är jag som man kanske kunnat lista ut hemma från jobbet. Jag råkar ju ha sån tur att jag kan välja lite själv vilka tider och dagar jag kan jobba. Det är ingen slö hemmadag som jag har framför mej, nope, det är pluggeli plugg som vankas hela dagen. Om lite över en vecka har jag min första tenta på psykologin, är riktigt nervös inför hur själva provet är upplagt. Och tänk om jag har pluggat på helt fel saker och sitter där som ett fån på provdagen.

Ja, man vet aldrig hur det blir. Men jag håller tummarna för mej själv att jag kommer klara det. Men det känns rätt tufft att kunna säga att man har en tenta framför sej. Är ju nästan som att jag går på universitet ju. Kan se mej själv sitta och plugga i något litet studentrum i uppsala i en stickad stor tröja och med en skål nudlar i handen. Mmm, min framtid.

En annan anledning till att jag är ledig idag är att jag har en riktigt fullproppad helg framför mej, med ingen vila alls. Så man kan inte riktigt kalla det en helg, mer som en lördag-söndag period. Det blir avslutning med fotbollslaget hela lördagen och sen fest fest fest. Och klockan 9 på söndag så spelar mitt innebandy lag vår första match i domarcupen. Innebandy hela dagen lång. Så ikväll tänker jag lata mej, ladda upp.

Har ett konstigt sug efter god saker. Speciellt efter chokladbollar!

Hur kan en film få en att gråta,skratta, grina igen och brista ut i gapskratt om vartannat? Jag vet då i alla fall inte. Men det är precis vad P.S I love you fick mej att göra.

Bra film!

Den lilla stockholmaren ligger och sover brevid mej, det var han som fick agera tröstare här.

Nu ska jag smälta filmen lite.