Kiss me

God morgon!
 
Idag är det lördag, älskade lördag! Jag börjar min dag med Ed Sheeran. Rödhårig pojk från Storbritannien som jag inte har fel som sjunger så fint om kärlek. Höj volymen och lyssna, jag garanterar en mysig lördagsmorgon.
 
Ed Sheeran – Kiss Me
 
Blir en lugn helg det här tror jag nog. Ska städa lite och se till att allt är i ordning tills nästa vecka för då börjar allvaret. Vi ska börja skriva vårt PM inför examensarbetet. Nu gäller det att prestera!
 

Breaking down

Jag har ett problem!
Ett stort, och det verkar som att ingen annan pratar om det här. Men jag misstänker en epidemi bland tjejer och killar där ute i höst.

I lördags såg jag Breaking dawn, part 2. Jag hade sett fram emot den jätte mycket. Jag har ju läst alla böcker (på engelska) och så vidare, ja ni förstår jag är lite Twillight-nördig.

Men i alla fall. Jag hade hört andra säga att den "- var såå bra" osv.
Jag tyckte också det (klämde till och med ut en tår eller två i biosalongen, true story).
Men, ett stort MEN...

Ingen annan verkar ha hamnat i samma jobbiga situation som jag (men jag misstänker att det är flera där ute!). Jag kom ur biosalongen och var ledsen. Inte för att Twillight-serien är slut utan för att Bella och Edwards kärlek i filmerna är så rackarns fin. Så ren, oändlig och utan några som helst tvivel!
Va fan är det om!
 

Jag vill ju ha det som dom har! Jag förtjänar väl också en sån kärlek, en partner som älskar en utan några tvivel och som skulle göra vad som helst för mig.
 
Helst ska denne andra avguda mig, tycka att jag är den vackraste varelse som har gått på denna jord och se på mig med stora ögon varje gång vi ses ("åh, nämen gud så fin hon är, jag är så lycklig" lite den reaktionen varje gång liksom).
Jag är lite deppig efter filmen. Det ska medges. Men frågan är hur mycket av den kärleken som går att uppnå i verkligheten, på riktigt liksom. Borde man vara deppig eller är man bara löjlig som faller för det och tror att man kan ha det så i ett förhållande?

Svåra frågor, svåra svar...

Ta inte det här fel. Jag har en bra relation och så, det handlar inte om det.
Men i en verklig relation bråkar man om disken, man tjatar om strumpor på golvet, man har en vardag helt enkelt. Man tar varandra lite för givet. Bella och Edward har inte det. Dom lever i ett rosa dis av kärlek till varandra hela tiden!

Men åh! Jag kan ju inte lämna M för Edward liksom! 

Men jag önskar att alla kunde få en sån film-kärlek. Alla förtjänar det.
Men sen är det bara att inse faktum, film-kärleken tar slut efter ett tag, och då har man en vardag med strumpor på golvet och diskhögar i köket framför sig.

Enjoy!


Men här ska ni få ett smakprov ur den fina filmmusiken från Breaking dawn, part 2. (Som gör mej gråtfärdig av samma anledning som jag skrivit ovan)
 
Första versen ur A Thousand years part 2- Christina Perri
 
"The day we met,
Frozen I held my breath
Right from the start
I knew that I'd found a home for my heart...
...beats fast
Colors and promises
How to be brave?
How can I love when I'm afraid to fall
But watching you stand alone?
All of my doubt suddenly goes away somehow"
 
Christina Perri – A Thousand Years - feat. Steve Kazee [Part 2]

15 november 2012

I morgon har jag tenta, i något så tråkigt som Vetenskaplighet. Är en kurs på 1,5 poäng, alltså en vecka. Det är en kurs vi måste gå och få godkänt i för att få göra examensarbetet i vår.
Jag har varit på 1 av 3 föreläsningar i kursen den här veckan. Om nu ska jag alltså plugga till det här. Det är så omotiverat. Det är inte ens relevanta grejer vi ska lära sig, det är bara onödigt ont som måste göras.

Idag hade vi seminarium på engelska. Igår var jag så skraj för att snacka på engelska att jag och M körde Engelsk-afton här hemma. Vi pratade alltså bara engelska. Och det lät från min sida riktigt dåligt. Och idag på seminariet lät det ju inte så mycket bättre men jag kände mig lite vanare med att uttrycka mig, även om det inte lät så bra. Det är ett steg i rätt riktning iaf.

Döper denna till "I'm with stupid", haha.

Tankar innan tentan


Nu är en ny kursperiod här, igen! Man hinner knappt fatta att det är slut innan man dyker ner i en ny kurs.
I går hade vi introduktion inför den nya kursen, en avancerad kurs! Det är första gången jag läser en och det ska bli spännande att se hur man står sig bland alla duktiga människor som läser master istället för kandidat som lilla jag ännu håller på med. Den största skillnaden mot mina vanliga kurser är att kursen hålls på engelska och att vi har massor med internationella studenter i klassen.

Men som sagt, man hinner knappt klart med den gamla kursen innan man slängs in i nästa. Jag har till exempel tenta på miljöskyddsjuridiken i morgon. Förra veckan var jag stressad över den, men den här veckan har jag liksom hamnat i något mystiskt tillstånd utan stress (hittills iaf). Idag, dagen innan tentan alltså, var jag i skolan och lyssnade på föreläsningar av forskare halva dagen, man kan ju tänka sig att man blir lite stressad och åker hem och råpluggar sen, men icke! Jag kom hem och åt lite sen har jag slumrat lite och nu har jag suttit och blädrat i miljöbalken en stund - och ingen stress! Jag vet inte om det är bra eller dåligt det kan bara morgondagen visa. Men hittills gillar jag det här nya.

Tentan i morgon slutar 19 sen ska jag hem och packa, för på torsdag morgon ska vi iväg på exkursion med nya kursen. Här är det ingen rast och vila! Men ska bli kul, dock läskigt att prata engelska i 1,5 dygn när man inte är van. Men skam den som ger sig!

Sen när jag är tillbaka på fredag kväll så har jag en helg tillsammans med mamma och ellinor framför mig!

18-10-2012 Nu är det höst!

Nu är det mörkare och kallare ute och hösten är här på riktigt. 
Vi har inte så många lektioner i skolan nu utan vi har mycket eget arbete, som att skriva PM och tentaplugga. Det gör att man kan sova lite längre så man slipper de här mörka timmarna på morgonen.
 
Tänkte åka hem i helgen men alla människor skulle visst ta 16-båten på söndag som jag ville så finns ingen plats kvar. Men jag kommer hem nästa helg så längtar dit istället. Jag får se det som att jag genom detta får lite exra tid att plugga på i helgen istället.

Nu ska jag kliva upp ur sängen och äta lite frukost. Klockan 13 ska jag träffa Hannah från min PM-grupp i skolan för att göra klart arbetet. Sen tar jag helg, eller kommer ju plugga i helgen men det känns skönt att lura sig själv att man tar helg i alla fall!


Sånt här får en peppad och rörd på samma gång!

 
Se och njut!

Klipp-kväll!

Tillbringade fredagen och halva lördagen med Ellinor. Vi har gått på stan, köpt bär på en marknad, ätit god mat och sett film tillsammans. Kändes skönt att ha henne här igen, precis som förr.

Hittade videon till en låt som jag tycker är väldigt fin och tänkte att den ville jag dela med mig av. Skickade den till M för ett tag sen. Så här kommer den.



Hitade även den här låten, som jag har lagt upp tidigare fast i en annan version. Men jag tycker att det är en fin låt med så vacker innebörd. Så ni får ursäkta upprepningen.
 
Åh det här blev en kväll med en massa klipp på youtube. Hittade det här otroliga klippet nu. Blev helt tårögd när jag tittade. Älskar det här klippet! (lägg märke till hur nervös killen som ska fria är innan det är dags, så sött!)




Och med tanke på hur det frieriet gick till så kan man ju tänka sig att bröllopet kanske ser ut lite så här..?!
Jag hoppas i alla fall!


Kort och gott!



Igår drog jag förbi Ellinor och hennes skola där hon håller på och tränar inför gesällprovet senare i höst. 
Vi skulle klippa "lite" och föna lite. Lite blev lite mer, men jag är bara glad, nu är hösten här och ombrelängderna lämnar vi åt sommaren, de kanske kommer tillbaka nästa år. Men nu är det ny tid och nytt hår.


Snart ska jag bege mig till skolan och lyssna på en föreläsning om miljöstraffrätt och träffa min PM-grupp som ska skriva om Rovdjurspolitik/Jaktlagstiftning under kursen. Men först lite lunch och fix!

Snart en vecka i sthlm

I morgon är det en vecka sedan jag åkte upp till stockholm. Idag ville Ellinor att jag skulle skicka över några bilder från sommaren. Och vilken hemlängtan man får när man ser alla underbara bilder. Bilder på familjen, på kalas, Ville och Stina, det fina vädret och ja... allt det dära som får en att vilja ta första bästa båt hem. Men... jag ska ju plugga färdigt, ett år kvar. Men ska ta och titta på schemat och på datum som jag ska åka hem nästa gång.
 





Sommaren är snart slut

Nu är hösten snart här. Snart lämnar jag Gotland för Stockholm igen, mycket blandade känslor inför det.

Pappa har klagat på att ingen uppdatering kommit angående att vi fått ett till tillskott i familjen; nämligen drevervalpen Ville.



Så här är han. Ville, den lilla busen. Meningen är att han ska bli en exceptionell jakthund, men just nu är han mer utav en knähund. Men jag tror att de bästa börjar så, så hans framtid ser ljus ut.

Vet inte hur det blir med bloggandet i höst, vi får se.


Stina

Det här är Stina. Det nyaste tillskottet i familjen Cedergren. Och eftersom jag inte har något jobb förän i Augusti så agerar jag Stina-vakt/nanny. Hon är 10 veckor nu och hur busig som helst.
Fatta att jag och M kommer vilja skaffa katt i höst i Stockholm efter att vi har vant oss med den här rackaren hela sommaren.
Nä ville bara uppdatera lite så att något händer på den här bloggen i alla fall.

Huvudbry

Jag och M var på dagsutflykt igår så idag har vi massor att tänka på. Men i eftermiddag åker vi hem till ön igen, ska bli otroligt skönt.





Inspiration





Jag ber bara om din tid!

Jag vet att inte många läser vad jag skriver här. Men nu har jag något som jag verkligen tycker att ni få skall läsa. Jag är djungelfadder för Världsnaturfonden.
Som djungelfadder ger jag 100kr i månaden för att rädda bergsgorillorna från utrotning. Jag valde dem för att de är en av de mest utsatta djurarterna som finns. Det finns bara 780 stycken kvar. Jag hade gett mer pengar till dem för att hjälpa till men eftersom jag studerar och därför har det väldigt knapert så kan jag inte just nu. Därför ber jag er att i alla fall gå in och läsa om bergsgorillorna och om ni ni har en extra 100 lapp eller mer över varje månad så skulle jag bli så glad om ni ville överväga att ge en del för att en av våra närmaste släktingar en chans att överleva i en hård värld som vi människor gjort ännu svårare för dem att överleva i.




"Bergsgorillan är en av människans närmaste släktingar och den största levande människoapan. I dag finns runt 780 individer kvar i hela världen och den räknas som en av världens mest utrotningshotade djurarter."







Lyssna



Lyssna och må bra! Jag älskar den här.

don't let the silence do the talking

Det här med att ha en del av livet på distans får en att hata alla substitut för mänsklig kontakt. Sociala medier och ens jäkla mobil. Jag vill inte ha ett förhållande med dem. Ingenting kan mäta sig med den riktiga varan. Ingen idé att låtsas.


Är så trött på teknik och allt som inte är riktig närhet. Ingenting i ett sms eller mail kan få samma innebörd eller mening som riktiga ord som kommer ur någons mun och en varm hand på sin egen.

Så ni vet var jag står liksom.

Back on track!



Kom precis hem från en runda runt hammarby sjöstad, eller runt vattnet kan man väl säga. Blev en joggingrunda på ca 5,7 km. Så långt har jag nog inte joggat på väldigt länge så är sjukt nöjd att jag orkade. Nu ska jag försöka köra varvet någon gång i veckan fram till tjejruset i juni.
Dags för mej att skaffa lite muskler igen känner jag.


Tidigare idag har vi flygbilds/jordartskarterings tenta. Vi satt vid datorer och fick ta hjälp av anteckningar, böcker och internet. Jag tycker alltid det är svårare när man får ta hjälp av saker men det kändes hyffsat bra när ja gvar klar i alla fall.


Nu väntar en lugn kväll och i morgon är första dagen av sju i fält. Vi ska jordartskartera i Tumbaområdet.

Lågiskt tänkande



Glömde kanske berätta vad jag fick av mina vänner när jag fyllde år?!
Jag fick de här fina paketet som är fullt av godis, te och grejer, allt i super söta förpackningar. Åh, så glad man blir då!

Så nu, när jag drabbades av lite tränings-ångest, var ju väldigt länge sedan, så muntrade jag upp mej själv med en söt klubba. Då känns det bättre!

Lite musik såhär på kvällskvisten


Manic monday

Idag ska jag skriva rapport. Är måttligt road. Utanför fönstret lyser solen och det är blå himmel. Jag vill gå ut!

Skulle egentligen åkt hem till Emilie så vi kunde skriva lite o hjälpas åt, hon är ju bra på att skriva och jag är mest bra på att komma på grejer, men mindre bra på själva skrivandet. Vi kompletterar varandra rätt bra så, jag tar och hon ger liksom. Men jag har kommit in i nys-mode. Nyser hela tiden, tårarna sprutar. Så fick bli hemma. Hade jag åkt till Emilie så hade det slutat med att hon satt där med snor i hela ansiktet, jag har ingen kontroll.

Nysandet började efter att jag hade sminkat mej oxå, så ni kan ju bara tänka er hur jag kommer se ut idag.

Men i morgon DÅ ska jag va friskare än friskast!


Nu sitter jag mest och väntar på att jag ska bli sugen på att skriva diskussionen. Få en ingivelse och skriva rapporten på cirka 15 minuter så jag kan gå ut sen och nysa okontrollerat på folk som solar. När som helst nu...

Tidigare inlägg