A thousand miles

Idag är stockholm vitt, vitt, vitt! Och kallt, men jag verkar vara den enda som inte tycker det är ett problem, jag har väl klätt på mej tillräckligt, sen gör ju min älskade snö att jag blir glad när jag går ut också.


Men till saken! Jag har precis varit och simmat, inte ätit mer än lite fil i morse och är jätte hungrig och kommer fram till huset där jag bor. Vad upptäcker jag då?
Jo, hissen är trasig! Big no no, då jag ju är höjdrädd och speciellt har svårt för trappor. Och man bor ju på sjätte våningen. För någon dag sedan var jag tvungen att gå nerför de 6 våningarna men Ellinor som gått både upp och ner där har ju sagt att uppåt är det läskiga.


Men det vara bara att samla sej och gå upp, och inte titta ner! Det gick bra, men är helt galet hur mycket jag fick koncentrera mej när jag gick upp. Var helt svettig och trött när jag kom upp (har ju i och för sej inte ätit lunch och precis tränat, men ändå).


Ett litet steg för mänskligheten men ett stort för lilla mej.


På Eriksdalsbadet var det visst SM så var massor med folk där när jag kom. Men var ingen tävling när jag var där, dom hade nog lunch.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback