Friends, Lovers or Nothing

Jag var precis inne på Fejjan.
.
(jag kan inte får min dumma-mac att göra radmellanrum så blir punkter så länge, tills jag löst det)
.
Jag var inne där i alla fall, tittade runt lite som man brukar göra.
Så såg jag att någon jag är vän med hade lagt till bilder i ett fotoalbum så jag klickade in mej där och tittade lite. Och så dyker det upp en bild på hans tjej, med texten "Älskling".
.
Dom har distansförhållande.
.
När jag var yngre så såg jag på kärlek med andra ögon. När jag var singel så hade jag inte heller haft något förhållande innan. M är mitt första.
Då var kärlek passion, pirr-i-magen och jag-kan-inte-leva-om-jag-inte-står-brevid-dej. Ja,ni vet sån kärlek som det är i alla filmer.
.
Så är det ju i början av ett förhållande. Samtidigt som man är osäker, för man känner ju inte den andra personen så väl än, så man vet inte hur han tänker eller hur han känner.
Allt är så skört. Vilket gör det vackrare, man lever mer. Man uppskattar allt mer.
.
Såklart.
.
.
Sen blir man bästa vänner och filmkärleken försvinner lite i bakgrunden, vardagen kommer mellan. Men filmkärleken finns kvar där, ruvande i kulisserna.
Den hoppar in när vardagen måste kliva av scenen och gå på toaletten eller när vardagen tittar åt ett annat håll så filmkärleken hinner springa in och få applåder av publiken.
.
.
Jag vet inte vad jag ville ha sagt med det.
.
Men det jag tänkte skriva från början var att jag blir så glad i hjärtat när jag ser sånt där. Man ser ofta filmkärleken och pirret-i-magen lättare hos andra än hos sig själv.
.
Jag såg det på facebook. På en bild där någon skrivit älskling, och jag smälte.
Jag som är så negativ till distansförhållanden oxå. För min egen skull. Tror inte jag skulle klara det. Jag är svag så. Tror på det enkla. Men dom klarar det. Då lyser hoppet i mina ögon.
Tack tack för det!
.
.
Ser jag ett par som håller handen så känner jag lycka. De är lyckliga, hurra hurra!
.
.
När jag håller handen med M så är jag trygg. Men inget pirr. Bara ibland, när vardagen är på toaletten.
Jag tror att vardagen har diarré ibland. Det tackar vi för.
.
.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback